• Sara Osberg

Bästa dieten

Tycker du det är svårt att följa allt nytt som gäller kost och veta vilken diet som är bäst?


Man ser var och varannan dag hur någon gick ned x antal kilo på bara 2 veckor genom att bara äta kött eller enbart få i sig bananer. Eller hur någon fick ännu mer energi på endast en vecka då denne slutade äta helt och enbart drack sina kcal. Hur ska man veta vad som faktiskt fungerar och vad som är vinklat eller rent av falskt?


Du är inte ensam i detta. Därför kommer jag här nedan gå igenom lätt övergripande några av de vanligaste dieterna för att sen komma fram till vilken som är den bästa.



1. Medelhavsdieten

Du äter enligt den ursprungliga medelhavskosten - alltså inte som den ser ut nu. Baserad på fiberrika kolhydratskällor som rotfrukter, baljväxter och frukt. Protein och fettkällan främst från fisk, nötter, vegetabilier och oljor, mindre av rött kött ägg och mejeri. Notera mindre av, med andra ord inte utesluter. Man lagar maten från grunden utan tillsatser, socker och konserveringsmedel.

Medelhavsdieten ger enligt flertalet studier bra blodsocker balans och balanserar humöret. Har positiv effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar, ledgångsreumatism, Alzheimers, demens och minskar risk för diabetes 2.


Tänk på: Kan bli väldigt energirik mat, om man äter mycket oljor och nötter.


2. GI-Kost

Man utgår från listor där man väljer kolhydrater med lågt GI-värde framför dem med högt, ursprungligen framtagna åt diabetiker för att hålla koll på blodsockret. Lågt GI-värde är vad vi till vardags säger "långsamma kolhydrater" där då högt GI-värde är de snabba. Risk för en icke diabetiker är att listorna inte tar hänsyn till näringsinnehållet, så stirrar man sig blint på dem behöver man ha koll på att man får i sig all näring. En annan nackdel är att GI enbart mäter det enstaka (kolhydrats)livsmedlets påverkan på blodsockret och inte hela måltiden man äter. Ser man istället över hela måltidens belastning på blodsockret påverkas det lägre än den enskilda kolhydratskällan. T.ex: äter du ett vitt bröd ligger det längst upp på GI-listan(högt värde), men lägger du på smör, ost, skinka, tomat och gurka får den ett annat värde. Kolhydraten + proteinet + fettet har tillsammans lägre påverkan.



3. Stenålderskost / Paleo

Dieten bygger på att du ska äta som vi "tror" vi gjorde innan vi blev jordbrukssamhälle. Maten består av vilt kött, fisk, grönsaker, frön, nötter och frukt. Man utesluter spannmål, baljväxter, mjölkprodukter och livsmedel/produkter med mycket socker - då detta enligt dieten inte är anpassat för oss eftersom det introducerades senare.

Fördelar som visats: Lugnare mage, starkare och friskare generellt, mindre sötsug

Nackdelen är att den utesluter mycket "nyttig" mat med flera hälsofördelar som t.ex baljväxter. Även att vi inte exakt vet vad som åts förr, hur allsidigt det var, när saker introducerade och i vilken mängd - all mat har någon gång varit ny för oss.



4. Zon-dieten

Togs fram av Dr Barry Sears som en diet för att reducera kost framkallad inflammation. Måltiden anpassas efter att ens dagliga energi är uppdelat att 40% kolhydrater, 30% protein och 30% fett, med viss justering. Man äter i block och följer listor för dem, där fokus är på fettologi och goda proteinkällor. Dock är det lätt att hamna på kaloriunderskott. Ett block innehåller 7g kolhydrater, 7g protein och 1,5g fett(3g vid fettfritt protein).

Ganska lik stenålderskost: magert protein från kött och fisk, kolhydrater med lågt GI och mest från frukt och grönsaker istället för spannmål, och mer av dem hälsosamma omättade fetterna.


5. Periodisk fasta

Finns olika varianter men innebär att man undviker mat vissa delar/timmar av dagen alternativs äter mindre eller inget alls vissa dagar. 5:2 och 16:8 är de vanligaste. 5:2 innebär att man fasta 2 dagar/vecka då man endast får i sig 600kcal(man) eller 500kcal(kvinna), men äter normala 2000kcal resten av veckans dagar. Vissa äter ingenting alls vid fastodagarna. Det debatteras om detta är en inkörsport till ätstörning. 16:8 innebär att man fasta 16h/dag och får äta under 8h. De flesta börjar fastan efter middagen och fastar under natten för att sen först äta vid lunch. Vid 16:8 behöver man fortfarande få i sig all energi under varje dag.

Fördelar: Aktivering av cellrening, minskad inflammation, ökad energi, reversering av diabetes typ 2, ökad fettförbränning, förbättrad mental skärpa och koncentration.

Nackdelar: Debatteras som sagt om det är en inkörsport till ätstörning.


6. Carbocykling En diet där du variera antal gram fett och kolhydrater man äter per dag, proteinet är det samma. Kan vara 4 dagar lågt intal, 1 dag medelintag och 2 dagar högt intag. Används för att minska kroppsfett samtidigt som man behåller sin fysiska aktivitetsnivå.


7. Ketogena dieter

Stora mängde fett, normala mängder protein och väldigt lite kolhydrater. Äter ej frukt, men vissa grönsaker som är godkända. Används ofta för viktminskning. Begreppet kommer från "ketos" som är ett tillstånd kroppen i första hand övergår i vid fasta eller svält, fast som även kan uppnås från strikt kolhydratsreducerad kost. Fördelar: bra behandlingsmetod för epilepsi och snabb viktnedgång.

Nackdelar: Kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på sikt, njursten, förstoppning och brist på näringsämnen. Kan diskuteras om den mentala kapaciteten kan minska när man använder ketogener(fett) som bränsle till hjärnan istället för glukos(kolhydrater) som hjärnan föredrar.


Atkins och LCHF är båda ketogena dieter.


Atkins: Har en energifördelning på 20% kolhydrater, 30% protein och 50% fett. Ketoner(från fettet) används som bränsle men man kompenserar med kosttillskott. Finns studier som stöttar dieten i viktminskningsresultat hos personer med stor fetma och insulinproblematik. Har ett långsiktigt tänk med 4 faser - tillvänjningsfasen, pågående viktminskningsfasen, övergångsfasen och livslångt uppehållande.


LCHF: Energifördelning på 5-10% kolhydrater, 20-25% protein och 70% fett. Föredrar fiberrika kolhydratskällor och grönsaker som vuxit ovan jord. Undviker spannmål och frukt. Dieten är såpass ny att vi inte vet långsiktiga effekter av den mängd fett i kosten - kan spekuleras att fettet är dåligt för livslängden och mentala hälsan men som sagt är i dagsläget spekulationer.



Vad vet vi om dietandet:

  • Snabb viktminskning tyder ofta på snabb viktökning

  • Många är lågkolhydratskost eller lågkalori dieter

  • Utesluter mycket bra mat samtidigt som man utesluter sämre mat

  • Positiv effekt på att bryta vanor


Varför lågkolhydratskost? Kolhydrater mättar minst av kolhydrater, protein och fett och är därför lätt att överäta. Har man en tendens att få i sig mer än man förbrukar eller vill sluta småäta behöver man känna sig mätt efter en måltid - och mättnadskänslan kommer tidigare från protein och fett än från kolhydrater. Du blir även mer mätt av fiberrika kolhydratskällor än så kallade "snabba" kolhydrater som vit pasta, vitt bröd, snacks osv. Därav att många dieter minskar kolhydratsintaget, ett lätt sätt dra ned på energiintaget men ändå känna sig mätt. Men är det hållbart?

Vilken diet är bäst?


Har du påbörjat en diet där du fått snabba resultat men sen återgått till utgångsläge eller avstannat i processen? Eller slutat för att du tröttnade på att följa den?


De flesta dieter fungerar ett kort tag. Varför?

Går du från att få i dig dubbla mängden energi gentemot vad du behöver till en diet där du bara äter 10 bananer om dagen kommer du med störst sannolikhet att minsak i vikt, men efter ett tag få brister och förmodligen inte må så bra varken fysiskt eller psykiskt. Detta är för att kroppen reagerar på förändringen. Fortsätter du som du gör nu kommer du få samma resultat som du alltid fått. Ändrar du något kommer du även få andra resultat, bättre som sämre. Men för att få den vikten man vill ha, bygga muskler, tona kroppen, behålla detta och vikten, och må bra krävs att du hittar en kosthållning du kan fortsätta med resten av livet.


Att följa en diet är ingen quickfix till hälsa. Det mest hållbara är en livsförändring anpassad efter din kropp där både kosthållning och motion är i fokus. Våra kroppar är inte mer komplicerade än att de vill ha det vi ger dem. Vi är vanedjur på det sättet. Fast det är jobbigt att bryta en vana och skapa en ny, det tar i snitt 21 dagar att få in en ny rutin. Däremot att göra en livsförändring tar ca 90 dagar, alltså 3 månader. Hur lång tid lägger du i snitt på att skapa dem vanor du vill anamma in i ditt liv?


Du kanske börja förstå var jag vill komma.


Den diet som är den bästa är helt individuellt. Det som funkade jättebra för dig när du var yngre, i ett annat skede av livet, med andra förutsättningar är inte alls säkert att det funkar nu. Eller det som funkar för din likasinnade vän med samma svårigheter kanske inte alls funkar för dig. Så nästa gång du ser ett tidningsuppslag där någon har gått ner 10kg på en vecka genom att bara äta bananer har du lite mer insikt med dig och kan förhoppningsvis undvika frustrationen över ovissheten.


Vad jag mer önskar du får med dig från detta är att det är okej om de dieter du provat inte fungerat för dig. Du har bara inte hittat din typ av kosthållningen än.

0 visningar
Kontakt

Östra Storgatan 146

55451, Jönköping (Liljeholmen)

Busshållplats: Kilallén 

​​

Tel: 036-143 146

jdgmuskelrehab@gmail.com

OBS: För snabbast svar skicka mail.

  • Black Facebook Icon
  • Black Instagram Icon
  • Black YouTube Ikon